Vissa hundar älskar att lukta och nosa på promenaderna och jag tycker det är fel att beröva dem det nöjet helt och hållet. Däremot så vill man ibland verkligen få promenera med hunden och inte stanna varannan meter för att den ska undersöka omgivningen.

Jag skiljer därför på ”lukta-nosa-strosa-promenad” och ”motionspromenad”.

Den första varianten säger sig självt:  Jag går sakta och låter mer eller mindre hunden styra fart samt var och när vi ska stanna.

I det andra fallet så får man träna in ett kommando, t.ex ”Framåt” (eller vad som helst som man tycker känns bra), så att hunden förstår att nu ska vi gå snabbt/jogga och inte stanna var 5:e sekund. Så fort hunden gör en ansats att sätta  ner näsan säger jag ”Nej”, lockar på hunden och ger belöning då de tar kontakt. Samtidigt  jag ökar tempot lite så att de följer med (småspringer om det behövs). Detta för att de ska förstå att det handlar om att jag vill att de ska hänga med mig i raskt tempo och inte stanna upp. Till en början så blir det korta ”motionsdelar” men hunden fattar i regel rätt snabbt vad det handlar. De verkligt hängivna ”luktarna”  lär sig också snart att bara snabbt sätta ner nosen och lukta ”i farten”, så att man inte saktar ner i tempo.

Vill man göra det ännu tydligare för hunden att det handlar om två olika sätt att promenera, så kan man använda en sele för motionen och ett vanligt halsband för lukta-snosa. Eller så har man bara olika sorters halsband och koppel för de olika typerna, så hunden direkt får en signal om vad som förväntas av den.

Sedan så brukar det underlätta om man går exakt samma promenadrunda varje gång till en början: Då känner hunden igen sin hemvanda miljö och behöver bara lukta på det som verkligen är nytt.

Var dock noga på signalerna och se till att hunden verkligen får stanna och kissa (eller göra det ”stora”) om den behöver det!

line

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *