Att välja hundras

• Inledning
• Att fundera på innan du väljer hundras
• Hur stor hund vill du ha?
• Hur gott om utrymme har du hemma?
• Hur mycket är du beredd att motionera din hund?
• I vilket klimat bor du?
• Hur mycket pälsvård klarar du av?
• Vilka aktiviteter har du tänkt att din hund ska delta i?
• Hur stor erfarenhet har du av hundar?
• Ska hunden fungera som alarm?
• Ska hunden kunna vara okopplad?
• Ska hunden vara vänligt inställd till andra människor?
• Ska hunden vara vänligt inställd till andra hundar?
• Valp eller vuxen hund?
• Tik eller hane?
• Renrasig hund eller blandras?
• Självklart vill jag ha en renrasig hund, men måste den vara registrerad?
• Vilken är hundrasens ursprungliga arbetsuppgift?
• Har du råd
• Hur går jag tillväga sedan?
• Exempel på ”Måste-lista”
• Exempel på ”Önskvärt-lista”
• Exempel på ”Plus- och minus-lista”
• Ytterligare information
• Avslutning

Inledning

Du har bestämt dig för att köpa hund, men inte exakt vilken hundras. Hur ska jag avgöra vilken ras som är bäst för mig? Ska jag ha en tik eller hanhund, vuxen eller valp, stor eller liten, lång eller korthårig. Det går att räkna upp hur många olika alternativa egenskaper som helst.

Det finns flera olika ställen på ”nätet” som man kan vända sig för att få råd. I nyhetsgrupper och på listor diskuterar man allt som rör hundar. Det finns också ett olika datoriserade frågeformulär som du kan fylla i. Utifrån dina svar föreslår sedan programmet vilka hundraser som skulle passa dig. Till syvende och sist är det dock ändå du som avgör vilken hund som du vill ha och vilken ras som passar dig bäst.

För att kunna avgöra vilken hundras som passar dig är det flera saker som du själv måste ta ställning till. Det räcker inte att på ”nätet” ställa frågan: ”Jag funderar på att köpa en Xxxxxx. Passar den mig?” Du måste först själv ha klart för dig vad du förväntar dig av din blivande kamrat. Tänk på att en hund kan leva upp till 15 år och kommer att vara en resurskrävande, men kär familjemedlem, under många år framöver. Om du frågar om råd i någon nyhetsgrupp inför ditt kommande hundköp kan du färvänta dig att frågan tas seriöst och du kommer att få både positiva och negativa åsikter om den ras du funderar på. Det finns ingen som vill skrämma bort människor från en viss ras, utan göra dig uppmärksam på något som annars kan komma att bli ett problem i framtiden. Alla seriösa hundägare värnar hårt om sina hundar.

Det finns över 400 olika hundraser i världen och alla raser passar inte alla människor. Däremot finns det en hundras för varje människa!
 

Att fundera på innan du väljer hundras

Hur stor hund vill du ha?

Vad är en lagom stor hund för dig? En hund som väger 10 kg eller en som väger 35 kg? Vikt och storlek variera oerhört mellan raserna och många stora raser är så stora att endast en vuxen klarar av att promenera med dem i koppel. Det finns små raser som är oerhört kompakta och tunga och som kan dra rejält i kopplet, kanske t.o.m mer än en större och lättare hund. Om du frågar efter en ”medelstor” hund måste du göra klart för dig om du menar syftar på en hund av storlek typ Cocker Spaniel eller Schäfer.

Om du reser mycket kan det underlätta om du har en mindre hund, då den kan tas med som handbagage på flyget och över huvud taget är lättare att transportera och mindre utrymmeskrävande. Finns det plats i familjens bil för t ex en Leonberger eller innebär hundköpet också inköp av ny bil?

Hur gott om utrymme har du hemma?

Det är inte nödvändigtvis så att en stor hund kräver en stor bostad – förutsatt att man kan ge den tillräcklig med stimulans och motion. Däremot bör man tänka igenom om man själv klarar av att i en liten 1:a bo tillsammans med en Newfoundland som i princip tar upp hela det lediga golvutrymmet. Stora raser kan å andra sidan vara nog så lugna och inaktiva inomhus medan mindre hundar springer runt och busar för allt vad tygeln håller. Många av de små behändiga Terrierna t ex kan vara väldigt aktiva inomhus. 

Hur mycket är du beredd att motionera din hund?

Är du en maratonlöpare eller vill du bara gå en långsam promenad runt kvarteret? Var ärlig nu och realistisk för vad du klarar av. En aktiv hund måste aktiveras varje dag. Det går inte att strunta i den under veckorna för att ge den en eller två ordentliga långpromenader under helgen. En uttråkad hund ser till att den blir aktiverad – men det är inte säkert att du uppskattar dess insatser… 

I vilket klimat bor du?

Bor du i ett mycket kallt klimat och förväntar dig att din hund ska kunna klara dig utomhus under längre perioder? Eller bor du i ett varmare klimat där inte lika höga krav ställs på köldtålighet. Bor du i ett område där det under en stor del av året är blött och regnigt? En långhårig hund klarar kylan bättre än en korthårig, men det fastnar å andra sidan betydligt mera snö i en långhårspäls. En långhårig hund drar in massor med med mer grus och sand än än korthårig dito. En högbent hund med lite längre päls drar in mindre smuts än en kortbent hund med jämförbar päls.

Hur mycket pälsvård klarar du av?

Alla hundar päls behöver tillsyn och alla hundar fäller. Hur lång tid per dag är du villig att lägga ned på pälsvård? Kan och vill du anlita en professionell hundtrimmare kanske var 6:e vecka?

Vill du ha en:

Korthårig lättskött päls som bara kräver lite arbete med t ex en karda under pälslossningen, men vars korta hår som hamnar på textilier kan vara nog så svåra att ta bort.
Strävhårig päls som behövs trimmas 2 gånger per år för hemmabruk men kräver kanske professionell hjälp om du funderar på en karriär i utställningsringen.
En långhårig päls som kräver daglig genomgång och som bildar dammtussar på golvet av fälld päls. En riktigt långhårig fotsid hundpäls ska dessutom badas ofta och regelbundet.
”Krullig” päls som fäller mycket lite men som kräver regelbunden klippning. För hemmabruk kan du själv lära dig forma frisyren men för utställning krävs det stora kunskaper för att kunna få fram en korrekt frisyr som framhäver hunden.

Vilka aktiviteter har du tänkt att din hund ska delta i?

Vill du t ex ha en:

Lugn teddybjörn att bara gosa med.
Brukshund att tävla eller jobba med.
Jakthund att jaga med.
Joggingkompis i motionsspåret.
Agilityhund att tävla med.
Lydnadshund att tävla med.
Draghund som kompis i skidspåret.
Klövjehund att hjälpa dig bära packning på fjället.
Utställningshund med chans på Best In Show-titel.

Förväntar du dig att din hund ska galoppera vid sidan av cykeln eller ska den bara lungt traska i maklig takt bredvid din sida på cykelbanan?

Tänk igenom noga innan vilken eller vilka aktiviteter du förväntar dig att din hund ska delta i. Det finns raser som är oerhört specialiserade på en viss uppgift medan andra är riktiga allround hundar.

Hur stor erfarenhet har du av hundar?

Någon gång måste vara den första som hundägare och även om du har haft hund förut kan det vara ett mycket stort steg att byta från en ras till en annan. Det finns raser som anses som ”svårare” när det gäller uppfostran och som man inte brukar rekommendera som förstagångshund.

Bara för att du har haft en hund av en annan ras så kanske det inte är självklart att nästa hund ska vara av exakt samma ras: Den individ du hade var kanske inte rastypisk och just den mentaliteten kanske kan vara svår att återigen hitta i just den rasen. Fundera noga igenom vad det var hos just den speciella hunden som du gillade. Om du exempelvis hade en mycket lugn och nästa loj Flat Coated Retriever kanske du inte ska köpa en Flat igen – om du inte nästa gång hoppas på en aktiv och mycket krävande jakthund.

Ska hunden fungera som alarm?

Vill du ha en hund som varna genom att skälla när någon kommer på besök eller bor du i lägenhet eller det är ett oundgängligt krav att hunden inte ger ifrån mer ljud än nödvändigt? Det finns raser som är mer benägna att vakta och skälla än andra. Hundar som inte är benägna att skälla kan i många fall ha andra ljud för att påkalla uppmärksamhet – ljud som kan vara nog så irriterande som ett skall. 

Ska hunden kunna vara okopplad?

Vill du ha en hund som kan vara lös (under kontroll) eller kan du stå ut med att i princip jämt ha den kopplad? I mer än en hundbok står det att: ”Alla hundar kan lära sig ovillkorlig inkallning.” Det är enligt min åsikt kvalificerat struntprat. Olika hundraser har olika förutsättningar att ovillkorligen lyda en förares kommando.

Att hunden kommer ovillkorligen på kommandot ”hit”, lyder ordet ”stanna”, ligger kvar på ”plats” tills den ges tillåtelse att resa sig är en förutsättning för att kunna ha en hund okopplad i tätbebyggda områden eller på platser där man under rastningen kommer att möta människor och djur. Även om hunden är snäll och vänligt inställd till allt och alla uppskattas inte en hälsande, svansviftande, kanske blöt hund, av alla människor. Alla hundar man träffar är inte vänligt inställda och alla hundar behöver inte hälsa på varandra. En hund måste kanske kallas in då den får syn på en katt för att inte en jakt ska inledas. För vissa hundar är det inget annat än konstant koppeltvång som gäller. En Siberian Husky är kanske inte ditt bästa hundalternativ om du förväntar dig koppelfria promenader i stadsparken.

Ska hunden vara vänligt inställd till andra människor?

Förväntar du dig att din hund ska vifta på svansen och glatt hälsa på alla nya människor eller kan du acceptera en hund som bara bryr sig om sin egen ”flock”? Ska hunden kunna acceptera barns ibland lite oaktsamma behandling (givetvis ska barn och hundar aldrig lämnas ensamma och barn ska lära sig umgås med hundar, men ibland krävs det dock en viss tolerans från båda hållen)?

Ska hunden vara vänligt inställd till andra hundar?

Förväntar du dig att din hund ska leka glatt med de flesta andra hundar den tillåts träffa? Att ha en hund som är aggressiv mot andra hundar är egentligen inget problem – om man vet hur man ska hantera och dämpa det. Många upplever det dock både som jobbigt och genant att ha en hund som gärna mäter sig med andra hundar.

Valp eller vuxen hund?

Vill du ha en valp och fostra den från så ung ålder som möjligt och stå ut med det arbete som träning i rumsrenhet innebär? Vill du ha en äldre individ som redan är rumsren? Kanske är du ute efter specifika egenskaper hos din nya hund som kan vara svåra att definiera på en valp?

Att ta hand om en unghund eller vuxen hund innebär inte att du och din hund skulle få sämre kontakt med varandra och kan vara ett bra alternativ om man inte har tid, ork eller möjlighet att ta jobbet med en ung valp. Det finns många hundar som behöver ompaceras till nya hem hela tiden. Orsakerna kan vara många till att man måste göra sig av med hunden: Någon i familjen har blivit allergisk, ändrade arbetstider, ändrade familjeförhållanden, disharmoni i flocken där en eller flera hundar inte kommer överens, flytt till ny bostad etc. Hunden behöver inte alls vara det man ofta benämner som ”problemhund” utan kan bara rätt och slätt ha hamnat i fel familj som inte förstår vilka behov och krav som hunden ställer. I rätt ägares hand kan samma hund bil en ”toppenhund”.

Tik eller hane?

Det kan vara ganska stor utseendemässig skillnad på en liten nätt feminin tik och en stor maffig maskulin hane av samma ras, men det är mer en smaksak vilken man väljer. Tikarna löper ca 2 gånger per år och kan då inte delta i bruks- eller lydnadstävling under dessa perioder (ca 3 veckor/gång). Tikar med besvärliga löpar och kanske påfäljande skendräktighet kan vara borta från tävlingsanan ännu längre perioder. En hanhund markerar revir hela året och intresserar sig för traktens löptikar istället.

Har du hund sedan förut kanske könet på denna låter avgöra även könet på den nya hunden: Det är betydligt enklare att bara ha tikar eller bara ha hanar än att blanda de två. Under tikens löpperiod måste hon hållas avskiljd ifrån hanen och det är inte alla som har utrymme för detta.

Renrasig hund eller blandras?

Är du ute efter ett visst utseende eller en viss egenskap är valet enkelt: Renrasig hund.

Även om blandrasvalpar säljs under annonstexten: ”Labradorer med litet inslag av Xxxxxxx. Ser precis ut som Labradorer!”, så har du ingen garanti över huvud taget att den svarta hundvalpen blir mer lik en vuxen svart Labrador än till färgen! Alla hundar är individer och temperamentet kan variera ganska mycket även inom en ras. Om man blandar raser med i grunden olika egenskaper får man inte ett mellanting av allt utan man får spridning över hela skalan. Blandraser i första generationen (efter renrasiga föräldrar) blir i regel friskare än hundar i genomsnittet eftersom anlagen för defekter/sjukdomar ”späds ut”. Om man däremot parar blandras med blandras kan man eventuellt återigen fördubbla de recessiva gener som ger defekter/sjukdomar igen och då är man tillbaka där man började. En blandrashunds bakgrund är ofta okänd och man har ingen aning om vilka defekter som kan finnas bakom hunden. Resultatet av en blandras-parning blir alltså helt oförutsägbart. Det är upp till dig själv om du verkligen vågar chansa!

Självklart vill jag ha en renrasig hund, men måste den vara registrerad?

Svaret på frågan är: Ja.

Det finns upppfödare som säljer oregistrerade valpar och påstår att dessa är renrasiga. Valparna kan givetvis komma ifrån den bästa familj, men kan också i slutändan visa sig vara rena blandraser. Argument som att: ”Ska du inte ställa ut hunden spelar ju stamtavla eller inte någon roll”, används ofta. Riktigt så enkelt är det inte…

En ID-märkt hund med tillhörande stamtavla är en garanti för att din hund verkligen är den hund som uppfödaren utger den för att vara. Eftersom man vet vilken bakgrund hunden har kan man själv kontrollera vilka anlag som kan finnas i linjerna både vad det gäller mentalitet och exteriör. Flera hundraser har krav på sig innan man får registrera valpar. Exempel på krav kan vara att föräldradjuren ska ha avlagt och klarat speciella arbetsprov eller att föräldradjuren är fria ifrån HD. En oregistrerad valp kanske helt enkelt inte kan registreras pga att någon av föräldrarna inte uppnår de krav som man kan ställa på rasen.

Att det skulle bli ett billigare pris på valparna om man struntar i att registrera hundarna, är ett annat väl använt argument bland oseriösa uppfödare. Hunduppfödning är ingen hobby som man kan tjäna pengar på. Är man inte beredd att lägga ut de pengar som en stamtavla kostar, så ska man nog syssla med någonting annat än hunduppfödning.  En registrerad hund betingar också ett högre pris och hur kan man som uppfödare tacka nej till att få mer pengar? Vill man hålla ner priserna på sina valpar kan man göra det på andra, mer seriösa, sätt istället för att underlåta att registrera dem.

En oregistrerad hund jämställs helt och hållet med blandraser i tävlingssammanhang. Det går inte att i efterhand skaffa hunden en stamtavla . Du kanske ifrån början inte har en tanke på att delta i några former av tävlingar med din hund, men eftersom hunden och intresset växer, så kanske du ändrar dig. Utställningar är en trevlig aktivitet där hela familjen kan delta. Vill du ställa upp och tävla i någon bruksgren så måste din hund vara registrerad. Du kan tävla i lydnad med en oregistrerad hund, men inte få ut några titlar. Den enda tävlingsform där registrerade och oregistrerade hundar idag helt  jämställs är i agility.

Fråga uppfödaren noga och ingående varför just dessa valpar inte registrerats. Kontrollera också alltid med rasklubben (eller kennelkubben) vad som gäller för respektive ras.

Vilken är hundrasens ursprungliga arbetsuppgift?

Varje hundras har från begynnelse fötts upp för ett speciellt ändamål och det är få raser som enbart har fötts upp för att vara rena sällskapshundar. Hundarna har från början fungerat som t ex jakthundar, vallhundar, vakthundar och ”alarmklockor”. Även om dess ursprungliga jobb inte finns kvar idag så finns samma egenskaper kvar idag – om än kanske i dämpad upplaga. En Belgisk Vallhund både vaktar och vallar än idag, en Golden Retriever är en fullt kapabel jakthund, en Dalamatiner sprang långa sträckor som prydnad utmed vagnar dragna av hästar. Hundar som tagits fram för en krävande uppgift och som förväntades arbeta hela arbetsdagar kräver än idag ordentligt med stimulans för att må bra. En aktiv hund som inte får arbeta ser själv till att den får sig ett ”jobb”. Det självpåtagna jobbet kan dock vara att tugga sönder möblerna och den gulliga valpen blir till en s.k. problemhund istället som kanske måste omplaceras. Det är dock få hundar som är verkliga ”problemhundar”, ofta är det istället fel kombination av hund och ägare.

Har du råd?

Inköp av hund är bara en bråkdel av hundens totala kostnader under dess livstid. Hunden ska ha mat. Kostnaderna för att föda upp olika hundraser kan variera betydligt och det är inte bara beroende på hundens storlek. Vissa hundar kräver kanske en specialdiet som är dyrare än ett ”standardfoder”. Förutom mat tillkommer kostnader för tuggben, utrustning, försäkringar, veterinärvård, nödvändiga vaccineringar mm. Kanske behöver du en större bil för att hela familjen, inklusive hund, ska kunna åka bekvämt. Kanske behöver du någon gång anlita en hundvakt eller hundpensionat när du inte har möjlighet att själv se efter hunden under en kortare eller längre tid.

Även om en försäkring täcker en del av kostnaderna vid dyrare veterinärbesök så måste du själv först förskottera beloppet och stå för en stor del själv. Det gäller att ha ett reservkonto att tillgå för oförutsedda utgifter!

Vill du vara aktiv med din hund i tävlingssammanhang kostar medlemsskap, anmälningsavgifter, kurser, litteratur, utrustning mm pengar.

En billig hund i inköp kan i slutändan visa sig bli ett mycket dyr hund!

Hur går jag tillväga sedan?

När du håller på att försöka välja ut den hund som passar just dig kan det vara bra att göra en lista över de krav som du ställer på din hund. Den listan är bra att ha som stöd när man pratar med olika uppfödare. Bygg på listorna och ändra  allteftersom du upptäcker nya egenskaper att ta hänsyn till. Ibland kanske man måste ”gå tillbaka” och kontakta en uppfödare/rasklubb på nytt, eftersom man hittat nya aspekter på hundägandet.

Det blir minst 3 olika listor:

En lista med egenskaper som din hund måste ha.
En lista med egenskaper som är önskvärda, men inte nödvändiga.
En lista med plus- och minus-egenskaper för respektive hundras.

Exemplena nedan är tagna ur verkligheten och jag har använt dem när jag har valt hund. Bygg på och byt ut egenskaper i listorna efter dina egna behov. Ju mer du tar reda på om en specifik ras, desto längre kommer dina listor att bli.

Det är dina egna preferenser som avgör vad som hamnar på plus- eller minus-sidan. Det finns t.ex långhåriga raser som ska kammas minst 1 gång om dagen och därtill badas varannan vecka. ”Rasens päls” hamnar säkerligen på plus-sidan för de som gillar att kamma, bada och föna hundar. Dessutom är det ju otroligt vackert att titta på en lång, ymnig och välskött hundpäls. I min lista skulle en sådan pälstyp definitivt hamma under minus, då jag avskyr allt vad pälsvård heter.

Exempel på hur en krav-lista skulle se ut för mina behov:

Min hund måste:

Kunna klara av en riktig vinter utan att behöva använda täcke e.d.
Inte behöva klippas eller trimmas eller behöva kammas varje dag.
Kunna följa med på en jogging-tur.
Vara en någorlunda snabb draghund.
Tycka om snabba långpromenader.
Vara av medelstorlek (dvs en tik ca 55-60 cm hög).
Kunna fungera som trevlig familjehund, dvs kunna umgås med barn.
Gilla lydnadsträning. 

Önskvärt (men inte nödvändigt) om min hund:

Har lite vaktegenskaper.
Kunna ställas ut med CK-kvalitet.
Kunna tävla i lydnad.
Kunna tävla i agility. 

Plus- och minuslista för respektive ras:

Ytterligare information

För att få hänvisning till rasklubbar och uppfödare, kontakta Svenska Kennelklubben.

Och glöm inte bort att det finns en värld utanför internet! Hundutställningar, hundklubbar och uppfödare är ovärderliga källor för en blivande hundägare. Att besöka en uppfödare och se hunden i dess hemmiljö ger dig snabbt en uppfattning om rasen. Finns det ingen uppfödare i närheten kan du alltid kontakta en ”vanlig hundägare” – kanske har den kennel du funderar på sålt någon valp till en person i närheten? De flesta hundägare visar mer än gärna upp sina hundar och berättar om dess förtjänster och brister.

Avslutning

När du väl har hittat din uppfödare och det är dags att välja valp, så var noga med att tala om vilka krav du har på din hund och vilka förväntningar du har. På så sätt kan uppfödaren para ihop dig med den valp som uppfödaren tror kommer att passa bäst hos dig. Även om varje ras har sina karakteristika så är varje hund unik och har sin egen personlighet och variationerna kan vara stora – även inom samma ras.

Alla hundar ska ha en uppfostran och lära sig lyda de grundläggande kommandona. Det spelar inte någon roll hur stor eller liten hund du har skaffat: Alla hundar behöver lära sig vanligt ”hundvett”. Att träna tillsammans bygger upp kontakten mellan dig och din hund och ert liv tillsammans blir både enklare och trevligare. Anmäl valpen till en s.k. valpkurs så att ni båda får en bra start tillsammans.

Din hund blir vad du gör den till!

Lycka till med din nya vän – hunden är människans bästa vän!

//Maria Tauson