När man gör egna saker så blir det hiss eller diss. Eller kanske ännu hellre garderob eller sopor. Det var ett tag sedan sist, men nu hamnar en sak i soporna. Jag har repat upp och virkat om ett par gånger redan och kände bara att – nej – inte en gång till. Så denna får åka i soporna.
Det är Drops 132-2 mönster. Modellen var lättvirkad och mönstret enkelt att följa, så inget illa om dem. Bara min kropp som inte stämmer överens med modellen.
Lärdom dragen: En cirkelkofta måste bli exakt i storleken för att fungera. Jag mätte masktäthet från början och gjorde lämplig storlek, men då jag provade den var den alldeles för stor.
Jag ville inte ha framstyckena så sneda som på originalet, utan mer raka/täckande än på mönstret, så jag minskade 3 stolpar vid nacken (enligt mönstret) men endast 1 st/varv vid nederdelen. Framstyckena blev betydligt bättre och det hade räckt med ett par extra varv för att få den fason jag var ute efter.
När jag tog på mig den halvfärdiga koftan och provade satt den som helhet bara konstigt, med alldeles för mycket kring halsen som inte alls föll snyggt. Tanken ”gravid pingvin”, flög genom mitt huvud. Ledsnade och kastade iväg alltsammans och inser att jag ska göra modeller som kan byggas på eftersom, så att man får den form man önskar.
Behöver en sommarkofta, så får fundera på någon annan modell och hitta nytt garn.