Tillbaka i Umeå efter en vecka på soliga, varma, sköna Kanarieöarna. Jag har alltid gillat att semestra på Kanarieöarna just för att det är en genuin semesterö. Allt är arrangerat för att vistelsen ska vara så lättsam som möjligt.
Jag åkte med en väninna på all inclusive med Fritidsresor och vi bodde på Gran Canaria Princess.
Hotellet är fyrstjärnigt och vi har inte mycket att klaga på. Rummen var rena och fina. Det kändes som att det blev mer personal som arbetade mot slutet av veckan – är det högsäsong på gång? Gästerna var till största delen tyska, italienska och engelska pensionärspar, men ett några skandinaver smög sig in också. Ryktet om tyskar är rätt buffliga får väl anses som bekräftat: Det kändes som var jag än stannade eller satte mig, så var det någon tysk som hade åsikter om att jag stod eller befann mig på fel plats. Men de ska i alla fall ha en eloge för att några försökte göra sig förstådda med oss, trots att jag inte pratar tyska alls, utan bara kan stamma fram några få begripliga ord. Jag förstår tyska rätt hyfsat, men att säga något själv har jag inte lyckats lära mig. Men så är jag också till största delen självlärd också. Men för det mesta höll sig alla gästerna rätt tydligt på sin kant och eftersom jag reste med en väninna, så ansågs vi väl som lite udda jämfört med alla par eller familjer.
Hotellet hade en riktigt fin pool-avdelning som vi brukade ägna eftermiddagen åt. Förmiddagarna var ägnade åt utflykter per fots tillsammans med shopping. Jag tycker inte det finns så mycket speciellt att köpa. Jag tyckte vi gjorde några fynd på parfymerna som fanns på REA, men i övrigt köpte jag mest saker för att det var kul att ha med något hem – inte för att de var billigare än hemma.
All inclusive är i varje fall min melodi. Hur underbart som helst att slippa tänka på maten, var man ska äta, leta restauranger och försöka ta sig förbi inkastare och framför all: Slippa ta upp börsen hela tiden. Allt var inkluderat i priset när det gällde mat och dryck, så det enda vi kostade på oss var någon dricka på sta’n. Jätteskönt att slippa fundera över reskassan utan ha allt betalt. Jag åt i alla fall jättemycket fisk och skaldjur, som var hur gott som helst.
Maspalomas-öknen är bara så vacker. Vi gick från båda hållen: Både från stranden, från landssidan och rakt igenom dynerna. Området är naturreservat och man anmodades vara varsam med naturen. Det vilade också ett lugn över hela området, som på få andra ställen.
Någon hade gjort sandstatyer efter strandpromenaden mot San Augustin: Josef, Maria och Jesusbarnet.
Det är så vacker överallt: Blommor, blommor, blommor som täcker husen och trädgårdarna.
Jag har varit på flera ställen på Gran Canaria, men jag måste säga att det här var mitt favoritställe hittills: Nära till allt! Lätt att leva! Jag åker gärna tillbaka hit igen.