Intressant vad som anses som OK att imponeras av i sociala sammanhang. Intressant att se vilka egenskaper man framhäver då man träffar nya människor. Varför är det så viktigt att berätta hur fysiskt aktiv man är? Är det viktigaste målet idag att visa att just jag har den bästa fysiken eller att just jag prioriterar min tid så att jag lägger massor av min fritid på träning? Och nu pratar jag om sammanhang i första hand utanför kyrkan.
En vanlig inledningsfras numera är: ”Hej, jag heter NN och jag har svart bälte i kampsport och jag gjorde precis sista delen av en Svensk Klassiker.” Nu är det tur att jag är allmänbildad eftersom jag har någon aning om att en Svensk Klassiker är någon sorts kombination av att springa/simma/åka-skidor en hel massa mil. Det är nu man som åhörare förväntas säga: ”Wow!”
Men om man i samma situation hade presenterat sig som: ”Hej, jag heter NN och jag följer Jesus. Jag har i helgen varit på konferens och fått se människor bli helade och hört om flera bönesvar. Det jag tycker om mest av allt är att be för människor och se människor komma till tro.” Här hade man verkligen kunnat utbrista ”WOW!” men gissar på att det hade varit rätt tyst och folk hade höjt på ögonbrynen, flackat med blicken och samtidigt sett något besvärade ut under tystnad.
Missförstå mig inte nu: Jag tycker att det är underbart att människor äter rätt och tänker på sin fysik: Men jag vänder mig mot att det inte riktigt räcker att man ”bara” håller sig i form. Man ska leva upp till en extrem norm.
Utmaningen 100 pass före midsommar cirkulerar just nu friskt på Facebook. Hur många kan tänka sig att hoppa på utmaningen ”100 helanden för midsommar”, ”100 frälsta före midsommar”. Nej just det – det är inget som vi kan styra eller påverka. Det handlar plötsligt inte längre om vad jag själv kan göra, utan kontrollen ligger helt hos någon annan. Och det är där skillnaden ligger: Idag hyllas fenomen som vi själva kan påverka och hyllas för. Att följa Jesus och gå med Gud ger inte alltid effekter som direkt kan basuneras ut på Facebook och det handlar inte om vår egen prestation. Det handlar om att ha en bra relation med Gud istället.
När jag blir gammal, så hoppas jag bli en sådär fantastiskt gullig bönetant. Men dit är vägen lång. Å andra sidan är nog vägen ännu längre om jag skulle försöka mig på en Svensk Klassiker.
Du tycker att det är bättre att tro och leva efter någon bok om fantasifoster än att idrotta? Bibeln är lika mycket sanning som sagan om bockarna bruse eller Harry Potter och de visas sten. Fiction alltihopa. Jag kan inte fatta hur man kan vara så verklighetsfrånvänd och tro på något SOM INTE GÅR ATT BEVISA! ”Bli helande”, det är fan pinsamt hur ni håller på!