Om du ser ett antal spanjorer stå i kö på morgonen framför en vagn och lämna stället med en brun påse och eventuellt en pappersmugg, så har du tur att ha en churreria i närheten av ditt boende. Churros – dessa härliga friterade bakverk som brukar förgylla vår morgon på lördagar. Om du vill få känna att du är en del av den spanska kulturen så besöker du en churreria kring spansk frukosttid.
Churros och porras säljs i vagnar på gatan eller små butiker och ofta endast på förmiddagen eftersom detta är en frukosträtt.
Churros är den smala tunnare varianten (som jag personligen tycker är godare) och porras är den tjockare varianten. Churros är krispigare och jag tycker att porras påminner mer om våra munkar i smak och konsistens eftersom den degen innehåller jäst. Porras blir därför mjukare, tjockare och luftigare.
Spanjorerna äter dem gärna tillsammans med en tjock chokladsås som de sedan doppar sina bakverk i, men jag har sett vuxna som doppar dem i kaffet istället. Jag har anammat kaffedoppandet och tycker är riktigt gott.
När du köper churros eller porras kommer du att få frågan om du vill ha socker på eller inte (”Con azúcar?”) och jag tycker absolut det är godare med socker. Det är ju ändå ett bakverk.
Kösystemet är annorlunda än det svenska i Spanien och så även när du ska köpa churros: Det är inga raka linjer utan du får själv hålla kolla på vem som är före dig i kön genom att fråga: ”El ultimo?” Ett förvånansvärt enkelt och väl fungerande system som gör att du kan stå eller sitta där du vill men ändå hålla din plats i kön.