Jag kan nog erkänna att jag blev lite sur idag. Inte egentligen för att TomTom Spark-klockan (detta är Cardio-modellen med inbyggd pulsmätare) gick sönder, men för att det inte ansågs gå på garantin. Jag tog med klockan till NetOnNet där jag köpte den och ville lämna in den för garanti-reparation eftersom det bara gått 7 månader sedan jag köpte den. Svaret jag fick var att det troligen inte skulle gå på garantin då det var en fysisk skada, Jag skulle med all sannolikhet få tillbaka klockan igen efter översyn hos verkstaden, men betala en serviceavgift på 500-700 kr.
Att få tillbaka en trasig klocka och vara 700 kr fattigare + köpa ett nytt armband för 288 kr, kändes inte prisvärt. Så jag tog hem klockan och beställde ett nytt armband.
Men nog är det väl ändå konstigt att det numera aldrig går att få något på garantin när det gäller teknikprylar. Jag kan förstå att man är restriktiv när det gäller billiga saker, men något som kostar 1000-lappar ska hålla i varje fall garantitiden ut, enligt min mening. Den här klockan har inte heller varit utsatt för någon extrem påfrestning heller. En sportklocka ska tåla betydligt tuffare behandling än vad vi utsatt den för.
Det här är dessutom den andra smartklockan som tar slut i förtid. Nu ser du kanske något mönster, men jag tror inte att både jag och maken är lika slarviga klockanvändare. Men gör man saker i plast så håller de inte länge. Sedan måste man köpa speciella armband till dem – jag hittade inget billigare alternativ på eBay, som så ofta annars.
Jag hoppas verkligen att min Pebble Time Steel kommer att hålla längre än de andra två har gjort. Den är ju i alla fall i stål.