Cocoon-kofta / granny / cardi shrug – nu är den klar (instruktioner / mönster / pattern / diagram)

Min cocoon-kofta är äntligen klar. Det har varit ett riktigt roligt projekt samtidigt som mönstret är så oerhört enkelt och varierbart. Trots den enkla konstruktionen är den skön att bära. Jag tycker den har bättre passform än en cirkelkofta och är ännu enklare i konstruktionen.

Jag använde Rustas garn Tradition (3 nystan)  och virknål nr 6. Det är ett akrylgarn som är lätt att virka i och billigt. Koftan får inte bli alltför tung, så tänk på det då du väljer garn och mönster. Jag gillar att använda billiga garner till projekt som jag inte säker på hur de ska sluta. Jag kan dock hålla med om att garnet Tradition var ovanligt statiskt. Om jag gör en till cocoon-kofta kommer jag att välja ett mjukt yllegarn och en större virknål än som föreslås på banderollen. Mjukt, luftigt och lätt är konceptet.

Jag utgick ifrån detta diagram:Mönstret är en variant på snäckskalsmönster. Jag gjorde en sak i detta mönster, men tyckte att det blev för kompakt – tala om att ”äta” garn. Istället för 7 stolpar i varje luftmaskbåge gjorde jag en luftigare variant där snäckorna är:
1 st, 1 lm,  1 st, 1 lm,  1 st, 1 lm,  1 st.
YouTube-video finns här.

Den färdiga rutan syns nedan. Men vänta nu – visst verkar den skev? Ena långsidan är något längre än de andra tre? Ja, efter att ha tittat på bilder av oss med större storlek i dessa koftor, så insåg jag att för att slippa rump-hänget behövde nederdelen vara något vidare. Jag ökade därför var tredje snäckrad för att få en mjuk rundning på nederdelen.Utökningen blir kilformad och viker man undan den ser man att rutan i grunden är kvadratisk.Sidorna ihopsydda. Notera att den del som går mot rumpan är lite större och hänger ner som ett ”mjukt hörn”.
Jag lämnade ca 20 cm öppet för armarna.Ena ärmen är klar. Jag fortsatte med samma snäck-mönster runt ärmöppningen och avslutade med ett varv fasta maskor och till sist 1 varv med kräftmaskor (du virkar fasta maskor från vänster till höger)Mönstret i koftan består av vartannat varv med luftmaskbågar och stolpar som snäckorna sedan virkas i.
Här syns tydligt varvet med stolpar och luftmaskbågar samt hörnet:Så här ser rutan ut när man är halvt inne i ett varv. Här är några sidor fylld med snäckor. De andra har sidorna har luftmaskbågar:Mitten på rutan:Här ses kanten med snäckorna. Den fasta maskan mellan snäckorna ska gå runt både den långa luftmaskbågen från förra varvet och den mitterska luftmaskan i snäckan från det förförra varvet.Här syns hur jag har gjort ökningen på den nedre långsidan. Jag gjorde ett hörn precis på mitten.Nästa varv av hörnet-i-mitten som bildar kilen:Nästa varv virkas som ”vanligt”. Var tredje luftmaskbåge-varv kommer det att passa in i mönstret att göra ett nytt hörn. Man får då en rundad kant istället för en spetsig kil.

Här ser ni skillnaden mellan vanliga mönsterrapporter, hörnet och ökningarna för kilen.

En närbild på mitten av rutan:

Till sist en uppmuntrande bild. Detta är högen av startade rutor  som jag ratade innan jag bestämde mig för att göra snäck-mönstret. Virkning är kreativitet och det innebär att testa sina gränser.