Jag har ju ingen fast telefon utan använder endast mobilen. Och det mycket. Och överallt. Trots att jag är väldigt rädd om dem, så nöts dem och det känns kul och fräscht att köpa nytt. Som privattelefon för att ha att prata i samtidigt som man promenerar hundarna, så vill jag ha något i lämplig prisklass som kan hanteras även med iskalla fingrar. Men det måste vara 3G, eftersom jag kör Glocalnet (deras GSM-täckning är usel i Umeå, men deras 3G-täckning är suverän).

Jag har alltid gillat viktelefoner men tycker inte det kommit någon intressant förrän nu. Det lustiga är att jag hör många kunder i affärerna som frågar just efter vikbara, men det tillverkas väldigt få modeller i det formatet. Touch i all ära, men ska det vara touch ska det vara världens bästa touch-telefon: iPhone. Men det är en för ömtålig sak att ha i fickan dygnet runt.

Kriterierna den här gången var: Snygg, vikbar, lång batteritid och SonyEricsson, så att jag och dottern kan använda samma laddare. Det blev en Rosa T707. Jättesnygg och känns urskön att hålla i. Och skönt att vara tillbaka till SE igen. Jag gillar Samsung, men oj så mycket enklare det är med kopplingar till MacOSX.

Coolaste nytillskottet funktionsmässigt är nog att SMS-konversationen kan ses som pratbubblor, precis som på iPhone. Och när det gäller att skriva SMS, så är SE:s T9 absolut överlägset. Kändes skönt att ha tillbaka det igen.

Blev också positivt överraskad  att den stödde Exchange ActiveSync.

2 svar på “Ett år sedan – dags igen”
  1. Tack! Jag trivs jättebra med den redan. Och jättegrattis till dig en gång till! Önskar dig lycka till! Visst kommer 2010 att bli ett bättre år? 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *