Visst är det så att efter ett tag på den här kosten lär man sig känna igen signalerna från sin egen kropp: Vad man tål och vad man inte tål, dvs när blodsockret stiger och inte, när man får tillbaka ”suget” efter kolhydraterna. Samma sak gäller för aptitregleringen: Det är svårt att överäta sig på fett så länge man håller sig till den rena maten. Processad mat har en förmåga att dölja fettet för kroppen och således lura oss att äta mer än vad vi borde. Jag tror det är viktigt att man äter så ren mat som möjligt, dvs mat som inte är processad, för att dessa signaler ska fungera. Processad mat kan t.ex. vara korv, färdiga sallader och artificiella sötningsmedel.
Det kan dock ta ett tag: Olika för olika människor och det tar också ett tag för kroppen att anpassa sig helt till det nya sättet att förbränna mat och inse att det inte kommer att komma några kolhydrater. Kroppen kommer dock att kämpa emot och skapa ett ”kolhydratsug” som vi måste kämpa emot i början. Men kolhydratsuget försvinner till slut om man håller emot!
Sedan finns det också en psykologisk effekt: Vi vet att en varm kanelbulle smakar gott! Bara lukten av den får mig att bli sugen. Detsamma gäller för egen del ostbågar, då jag oftast går ut ur rummet för att slippa känna lukten av dessa. Gamla vanor sitter hårt inrutade och försvinner inte över en natt.
Efter ett tag kommer du dock att känna igen signalerna från kroppen: Både när blodsockret stiger eller att ”suget” kommer tillbaka. Och eftersom jag mår bra på den här kosten så vill jag inte falla för frestelserna och äta mat som gör att jag i slutändan inte mår bra.
Några exempel: Du känner kanske att blodsockret stiger när du dricker en light-cola (jag blir yr i huvudet), du känner det som om du kan äta hur mycket som helst av färdiggjord västkustsallad och blir aldrig mätt (dvs ”suget” kommer tillbaka). Du känner att du trots en jätteportion korv (2 g/kolh per 100g) inte är mätt.