Flöjtsamlingen har blivit utöka med en ny tenorblockflöjt. En Aulos 211A ”Robin” Tenor Recorder. Jag köpte för ett par år sedan den billigaste tenorblockflöjten jag kunde hitta från Thomann, bara för att testa. En tenorblockflöjt och den vanliga sopranblockflöjten är båda stämda i C, vilket gör att greppen är likadana och gör det lätt att byta emellan. Jag har också en altblockflöjt, men den är stämd i F, vilket gör att jag måste ”tänka om” när det gäller greppen. Dessutom så tycker jag inte att klangen mellan en sopran- och en altblockflöjt skiljer sig speciellt mycket åt. Tenorblockflöjten däremot har en betydligt mörkare och mjukare ton. Så jag tänkte bespara övriga familjen från den något gälla sopranflöjten till den dovare och mer behagliga tenorflöjten.
På bilderna så är Aulus 211A flöjten med vit infattning kring 0-hålet (det på baksidan), beige trimming, något kortare och smäckrare/smalare.
Tyvärr så har jag haft svårt att spela på Thomanns tenorblockflöjt. Mina fingrar räcker helt enkelt inte till och jag får snabbt ont i händerna. Det är en klaff för det nedersta hålet, vilket ska underlätta, men jag har ändå svårt att täcka alla hål. Jag letade efter en flöjt för mindre händer och landade på antingen en superdyr flöjt som har tre klaffar till en modell från Aulos som beskrevs som lämplig för små händer (smaller hands) och det trots att den helt saknar klaffar. Den med flera klaffar kändes för dyr, för mina behov. Recensionerna om Aulos 211A var klart delade: Många tyckte att även den var svårspelad för små händer. Jag tänkte att det kan vara värt ett försök i alla fall.
Jag blev glatt överraskad då jag fick hem den! Jag tycker att Aulos 211A är jättefin. Om jag jämför den med den billigare Thomann TRT-31B (ca 300 kr) så är Aulos 211A (ca 700 kr):
- Smäckrare mellanstycke.
- Väger mindre.
- Har ett skönare munstycke att blåsa i (mindre och nättare).
- Det är kortare avstånd mellan hålen. Även om den saknar klaff så är det inga problem att nå det nedersta hålet. Den största skillnaden märks just kring de nedersta hålen.
- Har en betydligt fylligare och mer distinkt klang.
- Den är helt enkelt mer lättspelad.
- Och den är helt klart mycket bättre att spela med om man som mig har händer av en mindre modell. Jag tror det beror på en kombination av lägre vikt, kortare avstånd mellan framför allt de nedre hålen och att flöjten har en kortare omkrets.
Min rekommendation är alltså:
Vill du bara testa hur en tenorblockflöjt känns, låter och bara ska använda den ett fåtal gånger, så kör på den billiga.
Vill du verkligen spela blockflöjt och mindre händer, så kan Aulos 211A mycket väl passa dina behov.
Till din stora glädje (eller besvikelse) så lägger jag inte ut något ljudklipp, då jag bara är en glad amatör som spelar hellre än bra.
När jag ändå beställde, så lade jag till en ny sopranblockflöjt också. En Aulos 503B ”Symphony” Soprano.
Hej Maria!
Började testa (vågar ej säga `spela’ 😉 blockflöjt för halvt år sedan. Det går inte särskild bra, men är precis som min eländiga golf till stor glädje mig.
Nu har jag inspirerats till testa en Tenor-utgåva. Surfar o hamnar på din SÅ trevliga beskrivning av Auros-211A :-))
Å tänk va jag kämpat med mina fingrar att hitta rätt!
Forstår att allt inte rör sig om `fina` flöjtens träsort å sånt, utan nått så enkelt som längd o tjocklek på flöjten kan vara avgörande för om man hittar rätt !!
Tack för både leenden och insikt!
Hälsningar
Jan i Ystad
Hej och tack för att du besöker min blogg och lämnar en hälsning! Ja, visst är det kämpigt med tenoren – det gäller att hitta rätt vinkel på handen och sträcka fingrarna rejält. Jag hittar inte alltid rätt. Altblockflöjt är den som känns mest naturlig för mig med små händer. En trevlig sak med blockflöjt är att även en billig plastflöjt ger riktigt bra ton och spelglädje för sådana som mig som spelar bara för nöjes skull och inte som profession. Dessutom är skötseln så enkel, när de går att tvätta i vanligt vatten. Lycka till med fortsatt spelande!