Spela blockflöjt – visst kan vuxna också göra det

Tänk att det inte fanns sådant här på ”min” tid! En blockflöjtskola som du helt kan följa på egen hand.  Även en medelålders tant kan väl få öva upp sin färdighet på blockflöjt? Jag hör hur någon därute säger: ”Men varför blockflöjt? Det mest gnälliga och tråkiga instrumentet som uppfunnits! En blockflöjt är inget instrument utan en leksak.” Därför att det inte alls är gällt utan kan du spela på det så har blockflöjten ett oerhört vackert och klangfullt ljud. De billiga plastflöjterna du kan köpa är nog mer en leksak än ett instrument, men lägg på någon 100-lapp för den minst flöjten och du får ett bra instrument att spela på. De är lätta att transportera och ta med i packningen.

Efter att de gamla blockflöjterna mest fått ligga och vila de senaste åren, med enstaka avbrott bara för att testa att jag fortfarande kommer ihåg alla grundgrepp, så bestämde jag mig för att nu är det dags att satsa ordentligt. Istället för de gamla ostämda träflöjterna så har jag köpt nya plastblockflöjter. De kostar inte mycket men har ändå en fin ton. Plasten gör dem också väldigt lättskötta. Både Yamahas och Aulos flöjter låter bra och är lätta att spela på.

Ett bra sätt för att träna upp gammal kunskap igen är genom att följa en grundkurs från början till slut, så att du inte missar viktiga grundläggande saker. Det är lätt att börja slarva när ingen dubbelkollar dig. Att lära sig spela ett instrument är hård träning och en lärobok tvingar dit att gå igenom även svårare övningar som t.ex. snabbare låtar istället för att göra som jag brukar göra: Spela en långsam ballad som inte bjuder på några utmaningar. Att sitta själv är dock svårt, då jag inte alltid hör hur musiken är tänkt att låta. Jag kan läsa noter, men det är inte samma sak som att få spela med komp där musiken är ”på riktigt”.

Jag har ett tag följt Sarah Jeffery från Team Recorder: ”Hi, I’m Sarah and I’m a Recorder Player!” på YouTube (jag blir glad redan när jag hör hennes inledningsfras). Det finns hur mycket inspirerande material där som helst! En bok hon föreslog för vuxna nybörjare var ”Altblockflötenreise” som kan köpas från t.ex. Amazon.De. Den finns i tre band och alla kommer med 3 CD-skivor. Varje stycke i boken kommer med 2-4 olika inspelningar med komp och med eller utan blockflöjt: Den första i långsamt tempo, den andra/tredje i rätt/snabbt tempo och en sista version i snabbt tempo med bara komp. Du får en helt annan uppfattning om hur det ”borde” låta och det är inspirerande att känna det som att du spelar med i en grupp, fast du bara sitter hemma i ditt vardagsrum. Det är så roligt!

Jag har valt att satsa på altblockflöjten eftersom det är den ursprungliga flöjten som användes mest och som den ursprungliga barockmusiken är skriven för. Både sopran och tenor är stämda i C, så deras grepp är exakt likadana. Altblockflöjten är stämd i F, så där motsvaras det grepp som ger ett C på sopran/tenor istället ett F.  Sopranblockflöjt är den som känns enklast att spela på eftersom stämningen i C gör att den mer följer musik som är gjord att sjungas och den är lättblåst. Altblockflöjten har däremot en betydligt mjukare och dovare ton och är behagligare för örat. Tenor är ännu mjukare och dovare, men jag har svårt att nå alla hål med mina fingrar. Jag har testat två modeller: En med en extra klaff för att lättare nå sista hålet och en utan klaffar. Konstigt nog så når jag hålen bäst på min Aulos 211A Robin series (utan klaff), men det flyter inte och jag har ibland svårt att få luften att räcka till. Därför känns altblockflöjten som det bästa valet. Jag funderar på att köpa även en basblockflöjt, för att ha alla varianter, men jag har svårt att tro att jag orkar blåsa in tillräckligt mycket luft in i det stora instrumentet.

Varför då ens försöka förfina sina blockflöjtstalanger? Är du vuxen så finns det få sammanhang där du kan få dela med dig av ditt musicerande. Det finns inga skolorkestrar, skolkonserter eller någon som tycker det är charmigt om du ”spelar lite för våra gäster”. Det finns ingen som kommer att fråga efter dina kunskaper och be dig spela. Det är dock en tillfredsställelse att höra vackra toner som man själv har åstadkommit och tillsammans med de nya möjligheterna med komp på CD-skivor så kommer du i alla fall att kunna känna dig som en del av en ensemble. Spela, blunda och låtsas att du sitter mitt i en orkester.  Applådera sedan dig själv, för att du är duktig och faktiskt kan!