Dagens WW-frukost! Solen skiner och det är tillräckligt varmt även här uppe i Norrland att sitte ute och äta.
Förra måndagen passerade jag minus 10 kg från all-time-high-vikt. Så skönt! 10 kg känns verkligen som en riktig milstolpe. Men det har definitivt inte varit utan vånda och uppoffringar. Jag insåg också i morse att jag är exakt på den plats jag var förra hösten. Den hösten jag på egen hand hade börjat hålla igen på maten och börjat gå ner i vikt. Den hösten innan jag opererades och blev soffbunden i månader framöver. Den hösten där livets skörhet uppenbarades i alla sin tydlighet.
”Kan jag inte bara få en paus från detta! Jag vill slippa tänka på mat, mat, mat hela tiden!” var min första tanke denna lördagmorgon. Sedan inser jag faktumet ovan: Att jag bara var tillbaka till förra hösten och att jag fortfarande har en rejält lång väg kvar att gå. Jag suckade rejält för mig själv i det ögonblicket.
Efter att ha fått ett slag i huvudet av verklighetens hårda hammare, drog jag mig upp ur sängen, hoppade in i duschen och gjorde efter det en korrekt viktväktarfrukost. Hackade också banan, äpple och melon till en fruktsallad att ha med på dagens kalas, utifall det bara finns tårta att äta. Startade sedan slow cookern med kvällens middag. Mat, mat, mat… Men jag kämpar på!
(Men snälle maken städade bilen åt mig under tiden jag förberedde middagen, så det är inte så synd om mig)